I Helsingborg passerar 90 procent av all frukt som importeras till Sverige som sedan distribueras ut i landet. Men långt ifrån all frukt får fortsätta sin resa ut i butik. En tredjedel av all frukt som importeras slutar som avfall, något som Cecilia Larson på Rescued Fruits i Helsingborg vill sätta punkt för.
-Om det finns någonstans i Sverige som vi faktiskt har en rimlig chans att sätta stopp för fruktsvinnet, så är det här i Helsingborg. Det vi vill åt är att se om vi inte kan producera livsmedel på ett annorlunda sätt än vad som gjort hittills.
Cecilia upplever att under de senaste åren har matsvinnet gått från att ha varit en samvetsfråga till att man faktiskt börjar förstå konsekvenserna av att man slänger så mycket av det som odlas.
-Det störta problemet är inte att vi slänger maten som vi har hemma i kylskåpet, problemet är resurserna som har krävts för att den här maten ska ha odlats fram och transporterats. Människor har lagt sina liv för att odla fram den här maten, det har också krävts vatten som idag är en bristvara på många platser men framförallt används väldigt mycket resurser för att transportera maten hit. Slänger vi en tredjedel av frukten slänger vi också en tredjedel av arbetet, vattnet och transporten.
På så sätt handlar fruktsvinnet i Sverige inte bara om att inte slänga frukt, det är del av ett större, globalt hållbarhetsperspektiv. Det är något som även fruktimportörerna som arbetar med Rescued Fruits idag verkar ha förstått.
-Våra häftiga kunder är såklart de som har varit avgörande för oss. Våra kunder bryr sig om det här som vi försöker att göra. Det blir en otrolig dragkraft i det. Vi jobbar bland annat med ICA:s centrallager som bara ligger ett stenkast härifrån. Vi jobbar både med ICA:s lager- och butiksfrukt. Den frukt som inte kom ut från lagret men även den frukt som kom tillbaka från butik hämtar vi upp och gör must på.
Men det finns även vissa utmaningar med att ha en alternativ produktionsmodell som ställer speciella krav på Cecilia och hennes kollegor.
-Vi har ju en produktionsmodell som är väldigt egen på det sättet att vi aldrig riktigt vet vad det är för frukt som kommer in. Eftersom vi aldrig beställer vår huvudråvara blir varje dag en utmaning. Om du har en konventionell produktionsmodell så vet du att på måndag kl. 10 kommer ett lass från Italien med 27 ton äpplen av en specifik sort och skulle en viss procent av innehållet inte vara kvalitetsmässigt kan du skicka tillbaka innehållet. Vi gör ju precis tvärtom. Den frukt som andra skickat tillbaka får vi och vi vet aldrig när eller hur mycket som levereras.
Produktionsmodellen ställer inte bara krav ut ett planeringsperspektiv utan innebär också ett utökat behov av kommunikation kring produkten för att kunderna ska kunna förstå de speciella förutsättningar verksamheten ställs inför, vilket Cecilia aktivt försöker förmedla.
-Jag tror att man måste vara väldigt tydlig med ens förutsättningar och varför man gör det man gör. Man måste vara övertydlig i all kommunikation – hur man jobbar, hur man tänker och vad man prioriterar. Det tror jag har hjälp oss väldigt mycket, att vi har fokuserat på varför vi gör detta. Ju tydligare vi är mot våra kunder desto enklare blir det för dem att vara tydlig mot sina kunder i nästa led. Kunden ska kunna förklara att ”nu smakar musten annorlunda från förra gången eftersom det är en helt annan frukt dem har fått in”.
Cecilia berättar att det även kan bli vissa krockar mellan varven när kunder har svårt att förstå hur produktionsförutsättningarna för att kunna hålla en produkt av hög kvalitet ser ut och hur det påverkar priset av produkten.
-Vissa kunder tycker att vi har en dyr produkt och kan inte förstå varför vi måste sätta det pris vi satt när vi inte betalar för råvaran. Dels handlar det om indirekta kostnader eftersom det är svårt att planera produktionen och att vi inte kan nå de storfördelar som de stora tillverkarna har. Men framför allt handlar det om att det är extremt mycket handpåläggning i produktionen. Eftersom en del av frukten är dålig när vi får in den så måste varenda frukt gås igenom. Vi måste titta och känna på varje frukt innan vi vågar slänga in den i vår produktion. Vi måste säkerställa att det bara är bra frukt som går in i vår produkt. Vi har inga problem med det men andra kan ha det och fråga “varför blir det här en premiumprodukt?”.
På Rescued Fruits har man som vision att i framtiden kunna ta hand om allt fruktsvinn i Sverige. Det vet inte ännu hur de ska ta sig dit men det är det som de jobbar för. Tanken är att de så småningom ska kunna ta hand om riktigt stora volymer men ändå kunna behålla sin bredd avseende de typer av frukter de tar in.
-Det finns så många miljöproblem som är väldigt svåra och komplexa, och det är även matsvinnet men av en väldigt konstig anledning. Det handlar om att vi inte lyckas äta upp den mat vi har producerat och köpt in. Då vill vi erbjuda en produkt som både smakar gott och är en praktisk lösning på matsvinnet utan att komma med en massa pekpinnar. Vi har bara valt att göra en livsmedelsproduktion på ett annorlunda sätt och kan därför sälja denna produkt och det gör hela arbetet roligt!