Innovativa entreprenörer med samhällsnyttiga lösningar
Här följer ett sammandrag från Social Innovation Skånes lärkonferens i Kristianstad den 9 mars 2018. Texten bygger på 3 sociala innovatörers historier kring sina projekt/företag/organisationer och deras framväxt. Exemplen hoppas vi ska fungera som inspiration för både dig och mig och kanske bidrar dom till goda utvecklingstankar.
I AM FASHION
Jamila Al-Hallah står bakom projektet I am Fashion, som kom till då hon efter 10 år som designer i Paris ville ta tillbaka modekulturen till Helsingborg och Skåne. I am Fashion arbetar mycket med nysvenskar som genom projektet får lära sig svenska, lära sig det svenska systemet och förbereda sig inför arbetslivet.
Feedbacken de har fått från de som deltagit i projektet är att de har lärt sig svenska mycket snabbare och många har gått vidare till andra jobb och någon har påbörjat ett internship i London. Det finns dock utmaningar med projektet som främst berör det finansiella.
”det är en stor utmaning för oss att hitta sponsorer eller andra sätt att finansiera verksamheten”
Hemsida – I am Fashion
Youtube – I am Fashion
REPAMERA
Henning Gillberg är grundare till företaget Repamera som är en onlinetjänst för lagning av kläder. Repameras vision handlar om att det är enklare att laga än att köpa nytt i Sverige.
Företaget har utvecklats utifrån kundernas behov och önskemål. Det som har förbättrats längs vägen har kommit från kunderna.
”Att vara entreprenör innebär att man behöver lyssna. Det var kunderna som skapade ett behov och företaget utvecklade sig där utefter.”
Henning menar att vi människor vill och kan göra bra saker men vi vill gärna att någon annan gör det först. Därför vill Repamera göra det enklare att reperara istället för att köpa nytt. Han vill även ändra ordet konsumera till konsumindre – repamera. Framtiden för Repamera är att rikta sig mer mot företag, där han tror att det finns en oerhört stor potential.
Hemsida – Remapera
Youtube – Repamera
GRO’UP
Edith Salminen från Gro’up berättar om resan med sin organisation och viljan att skapa en neutral mötesplats där maten skulle få stå i centrum.
”Maten berör oss alla – alla kan någonting om mat. När ni kommer till Gro’up och äter en soppa så äter ni inte bara en soppa utan faktiskt även våra tankar och idéer.”
Medborgargastronomi blev ett ord som växte fram när initiativtagaren Nina Kristensson fick frågor om varför hon öppnat ett matställe på ”fel” sida om Nobelvägen i Malmö.
Liknande Gro’ups finns på många platser i världen och Edith menar att maten blir en ”great equalizer ” i samhället och att det är en tydlig realitet som de stöter på varje dag i arbetet med Gro’up.
