Hur kan system och struktur stötta social innovation och samhällsentreprenörskap?
Här följer ett sammandrag från en del av Social Innovation Skånes lärkonferens i Kristianstad den 9 mars 2018. Texten bygger på ett panelsamtal med Carin Persson – Tillväxtverket, Charlotte Lorenz Hjort – Krinova Science park, Daniel Kronmann – Region Skåne och Anders Tell – kommunalråd Kristianstad Kommun. Ämnet som diskuterades var hur system och struktur kan stötta social innovation och samhällsentreprenörskap.
Charlotte Lorentz Hjort från Krinova Science park berättade först om hur de arbetar med entreprenörskap och innovation. De ser sig själva som en medskapande part i att lösa de utmaningar som finns i samhället. Anställda på Krinova ska tidigare ha arbetat med entreprenörskap och att man ser sig själv som en business designer, en ”extraprenör”.
”Vi kan inte sitta och vänta på entreprenörerna. Vi medskapar, vi är extraprenörer och kickar igång processer där vi ser en utmaning i samhället som någon borde lösa.”
Krinova ger bland annat därför nyutexaminerade studenter möjligheten att arbeta fram lösningar på samhällsutmaningar.
Kan det vara svårt för entreprenörerna att hitta sin plats i det rådande innovationssystemet?
Daniel Kronmann menar att de har sett ett problem gällande detta, då det kan skapas ett top-down-system istället för bottom-up i innovationssystemet.
”Vi behöver samla ett antal bra exempel och flödande historier för att visa hur det här hänger ihop. I förhållande till andra regioner är vi i Skåne dåliga på att samla en bredd av aktörer och det behöver vi bli bättre på.”
Carin Persson ser att det finns ett stort behov av kommuner som har kommit en bra bit på vägen att få mötas och dela exempel tillsammans. Tillväxtverket samarbetar redan idag med Arbetsintegrerade Sociala företag (ASF) genom regionerna men behöver även jobba på liknande sätt med andra sociala entreprenörer.
Hur ser ni på arbetet med stödstrukturen för att kunna finansiera social innovation?
Tillväxtverket ser utmaningar i att det gällande finansiering är fokus på stora investeringar på stora innovationer. Carin Persson berättar att de därför har börjat samarbeta med de på Tillväxtverket som arbetar just med finansiering, för att se hur man kan jobba även med de sociala entreprenörerna med stödet därifrån.
Nämn en insats om man verkligen ska göra någonting nu för att främja området social innovation?
Charlotte Lorentz Hjort önskar att sättet hur man ser på social innovation utvecklas.
”Social innovation behöver bli mainstream. Det ska ses som en folkrörelse. Vi behöver se mer proaktivt på social innovation och att vi inte sitter på andra sidan bordet när man presenterar idéer utan är mer medskapande och har en mer intermediär roll.”
Daniel Kronmann avslutade med att förtydliga behovet av att det handlar om att komma in där det redan pågår. Projektet Social Innovation Skåne är bra men det behövs ett strukturellt samarbete i Skåne där man bjuder in aktörer med bredd för att kunna skapa en bättre dialog.
En konferensdeltagare ställde frågan kring om det finns en uppdelning mellan struktur och kultur och hur kan man få den rådande strukturen att möta kulturen?
Erika Augustinsson från Mötesplats Social Innovation menar att socialt entreprenörskap är en hävstång för att tvinga bort strukturer från ett stuprörstänk. Charlotte Lorentz Hjort fyller i att det är essentiellt att få bort ett ”vi” och ett ”dom”:
”Vi gör det här tillsammans och det är den strukturen man måste hitta!”
Här kan du se hela diskussionen (28 min)
