Globala hållbarhetsmålen som arena för social innovation och affärsutveckling

Varje år arrangerar Region Skåne `Skåne Innovation Week´ och i år gick eventet av stapeln mellan den 29/5-2/6. Region Skåne har som mål att Skåne ska vara Europas, eller kanske till och med världens, mest innovativa region år 2020.

Skåne Innovation Week är en del av denna strategi och under veckan träffas och samhandlar representanter från hela innovationssystemet – det vill säga – offentlig sektor, privata näringslivet, akademin, idéburen sektor, sociala entreprenörer/sociala innovatörer och olika målgrupper. Sammantaget arrangerades inte mindre än 140 aktiviteter, av fler än 200 aktörer, på olika ställen i Skåne!

GMSID2Social innovation Skåne arrangerade för tredje året i rad, inom ramen för Skåne Innovation Week, vårt heldagsevent `Social innovation day´. Programmet var fullspäckat precis som föregående år och riktade sig till aktörer inom idéburen sektor, offentlig sektor, sociala entreprenörer/Sociala innovatörer, akademin och privata näringslivet, det vill säga parterna inom den så kallade Pentahelix-modellen. Denna text har fokus på seminariet `Globala hållbarhetsmålen som arena för social innovation och affärsutveckling´, läs gärna mer om övriga programpunkter på vår hemsida.

Passet började med en backgrundsbeskrivning av var ifrån de nya hållbarhetsmålen/Agenda 2030 är sprungna.

I början av 1980-talet väcktes insikten om att ingen enskild samhällsaktör kan lösa våra nuvarande eller våra kommande komplexa samhällsutmaningar. På basis av denna insikt gav FN Gro Harlem Brundtland det modesta uppdraget att arbeta fram `A Global Agenda for Change´. 1987 Släpptes den så kallade Brundtlands-rapporten `Our Common Future´. Tack vare rapporten blev begreppet `hållbar utveckling´ vedertaget, med innebörden att en hållbar utveckling endast kan uppnås när det råder balans mellan ekonomiska- sociala- & miljömässiga aspekter. Nydanade för rapporten var även att man för första gången vävde in en framtidsaspekt i en global utvecklingsagenda:

`En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov´

2003 kom så Sveriges respons på Brundtlands-rapporten i form av propositionen `Gemensamt ansvar – Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU)´. Värt att notera är att PGU antogs av en enig riksdag, vilket innebär att Sverige alltså har en riksdagsbunden hållbarhetspolitik. Förutom att PGU tar avstamp i hållbarhetsbegreppet, så är propositionen otroligt nydanande på minst 3 punkter; PGU ska både baseras på samstämmighet och genomföras i tvärsektoriell samverkan samt genomsyras av ett `rättighetsperspektiv´. Konkret innebär det att mänskliga rättigheter ska verka som utgångspunkt för beslut och analyser.

Vi går raskt vidare. År 2000 antog det globala världssamfundet de så kallade Millenniemålen (MDG) under en FN-konferens i New York. MDG bestod av 8 utvecklingsmål som skulle införlivas senast 2015. Det gick väl sådär med måluppfyllelsen men drivande parter inom FN-systemet och aktiva länder lärde sig en hel del trots det. Framförallt insåg man att det inte går att sätta agendan för utveckling bakom lyckta dörrar och att det inte heller kan förväntas en implementering utan förankring. Inför utvecklingen av de nya hållbarhetsmålen, som skulle ta vid efter MDG, gick man därför helt annorlunda tillväga. Aktörer från en rad länder, från alla sektorer på alla nivåer, bjöds in att delta i framtagandet av det som sedermera kom att kallas för `Agenda 2030´ (Sustainable Development Goals (SDG)). Agenda 2030 antogs av världssamfundet 2015 och består av 17 mål. Tillskillnad mot MDG, ska SDG inte bara införlivas i utvecklingsländerna, utan de ska införlivas i alla länder, fattiga som rika. Alla länder ska dra upp nationella handlingsplaner som ska införlivas såväl regionalt som lokalt. Det finns en rad beröringspunkter mellan SDG och svenska PGU; båda utgår från samverkan som praktisk metod för implementering och båda tar avstamp i förverkligandet av mänskliga rättigheter:

Ur förordet `De (hållbarhetsmålen/Agenda 2030) söker att förverkliga mänskliga rättigheter åt alla…´

GMSID6Så här står vi nu med en palett av utvecklingsmål som är är relativt tydliga, avgränsade och realistiska. En aspekt som dock inte finns avbildad i den stilistiska illustrationen av Agenda 2030, är kanske den aspekt som är svårast att rå på, nämligen maktaspekten. Vi vet att en stor del av de så kallade enkla jobben har försvunnit hos oss på grund av att robottekniken utvecklats och vi vet att klimatförändringar slår hårdast mot de fattiga i utvecklingsländerna. Stora grupper står alltså maktlösa inför de nya premisser som avgör deras tillgång till arbete och överlevnad. Att ojämlikheten ökar är ett faktum. Enligt Oxfam äger 80 personer lika mycket som halva jordens befolkning – tillsammans. 2016 ägde 1 % av jordens befolkning mer än de resterande 99 %…. Förövrigt är Sverige det OECD-land där inkomstklyftorna ökar snabbast – vilket är alarmerande – även om ökningen sker från en relativt låg ingångsnivå. Ojämlikhet står även i diametral motsats till ingångsvärdet för mänskliga rättigheter; principen om allas lika värde. Då ojämlikhet/maktlöshet har så många implikationer på människors beslutssfär så är också ojämlikhet/maktlöshet en av de droppar som urholkar samhällstilliten mest effektivt. Halten av samhällstillit är i sin tur direkt länkad till vår förmåga att upprätthålla vår demokrati och våra demokratiska värden. Goda nyheter är att vi i Sverige ligger i topp, på fjärde plats efter Danmark, Norge & Finland, när det kommer till samhällstillit enligt OECD.

Så även om ojämlikheten/maktlösheten ökar i Sverige så har vi fortfarande en relativt hög samhällstillit – en juvel väl värd att vårda! Vi har dock en svår nöt att knäcka – hönan & ägget – vi behöver en stabil samhällstillit för att kunna engagera alla i införlivandet av Agenda 2030 – samtidigt som vi behöver införliva Agenda 2030 för att behålla/förbättra vår samhällstillit. Här finns alltså plats för kreativitet, nytänk och visioner!

GMSID3GMSID4

Under den praktiska delen av seminariet arbetade deltagarna 2 & 2 och länkade tillsammans sina respektive verksamheter till relevant/a hållbarhetsmål. Tanken var att etablera och synliggöra att hållbarhetsmålen, precis som titeln på seminariet implicerar, ska ses som en arena för social innovation och affärsutveckling. Upplägget kommer att upprepas och breddas i höst då vi kommer att bjuda in till en fördjupningsworkshop där vi på Social innovation Skåne är med och faciliterar processerna.

Några citat från workshopen som speglar tankar, behov och utvecklingsområden:

GMSID5

Workshopen `Globala hållbarhetsmålen som arena för social innovation och affärsutveckling´ genomfördes av Kristina Persson, grundare av tankesmedjan `Global utmaning´ och f.d. Framtidsminister samt Petra Flaum, Hållbarhetsstrateg på Centrum för Publikt Entreprenörskap/Social innovation Skåne och Baseline Consulting samt författare till boken `Ansvar´ – en kritisk granskning av PGU.