RådRum

RådRum erbjuder kostnadsfri, opartisk och konfidentiell rådgivning. Målet är att öka tilliten till och delaktigheten i samhället och att stärka förmågan till egenmakt – alltså förmågan att ta kontrollen över sitt liv och förverkliga sin inneboende potential som alla människor har. Verksamheten är öppen för alla.

Hur fick ni idén till RådRum?
Idén formades under ett studiebesök i London 2012 när en delegation från bland annat Malmö Stad och ett antal civilsamhällesaktörer besökte ett lokalt kontor för Citizens Advice (CA) (F.d. Citizens Advice Bureau) (https://www.citizensadvice.org.uk). CA har arbetat med frivilligrådgivning till brittiska medborgare i 75 år. Samhällsklimatet i UK är annorlunda än i Sverige (mindre offentlig service), så mycket av den rådgivning som CA gör är sådant som åligger kommuner i Sverige som exempelvis att tillhandahålla skuld- och konsumentrådgivning. Efter detta studiebesök insåg vi att det fanns ett behov av kompletterande rådgivning baserad på frivilliga krafter även i Sverige. 2013 påbörjades processen med att utveckla `RådRum´, senare samma år skickade vi in en ansökan till Integrationsfonden.

Vilket problem ska RådRum bidra till att lösa?
Sverige har en välorganiserad offentligt samhällsservice. Denna service kan dock vara svårtillgänglig för personer som är nya i Sverige, då informationen mestadels är skriven på svenska och utbudet är ämnesspecifikt. Är man inte väl förtrogen med det svenska systemet kan det alltså vara svårt att förstå vilket stöd som egentligen erbjuds. Många handläggare arbetar dessutom under hård press och tidsnöd, de har helt enkelt ingen möjlighet att möta alla på den språk- och/eller behovsnivå där människor befinner sig.

RadRum_Simrishamn_litenDet finns med andra ord en efterfrågan på en behovsbaserad öppen generell rådgivning som kan ges på många språk. En rådgivning dit personer kan vända sig, med både personliga och samhällsorienterade frågor, och få tid att tillsammans med en frivillig rådgivare undersöka alternativa lösningar på sin situation och/eller frågor. När individen väl fått vårt stöd har hen en bättre uppfattning om vad som förväntas av hen vid besök hos ex. kommunen eller arbetsförmedlingen. Även om RådRum har en uttalad målgrupp, personer som är nya i Sverige, så är våra rådgivningar öppna för alla som behöver stöd och råd i att navigera rätt i Sverige.

Många av de som är nya i Sverige lever under väldigt tuffa förhållanden. Vi gör allt för att möta dessa individers behov, men det räcker inte, fler aktörer måste engagera sig.

Hur är verksamheten organiserad?
RådRum arrangerar varje vecka öppet hus på olika platser i Skåne och Stockholm. På visa platser har vi egna lokaler och på andra skapar vi mötesplatser på ex. bibliotek och på ABF. Vårt mål är att hälften av våra frivilliga rådgivare ska vara personer som är nya i Sverige och hälften personer som är väletablerade i Sverige.

RådRum är organiserat i en kunskapsallians bestående av både offentliga och idéburna organisationer där varje ingående part har en roll utifrån sin ordinarie verksamhet. De ingående organisationerna är:

  • Hållbar Utveckling Skåne (HUT), en ideell förening, bidrar med projektledning och övergripande samordningen
  • Sensus Studieförbund ansvarar för utveckling och genomförande av den utbildningscirkel som nya rådgivare går
  • Individuell Människohjälp (IM), en biståndsorganisation, bidrar med sin erfarenhet av att arbeta med volontärer och volontärvård
  • Malmö Stad har i utvecklingsarbetet bidragit med metodutveckling, kvalitetssäkring med avstamp i sin egen rådgivningsverksamhet kring budget- och hyresfrågor
  • Region Skåne har en strategisk roll och bidrar med den regionala förankringen

Samtliga ingående organisationer har olika ingångar i frågan om att stötta nyanlända utifrån sina ordinarie verksamheter och uppdrag. Det har gjort samarbetet starkt då alla har sin tydliga roll men också kompletterar varandra.

Hur finansieras RådRum?
RådRum är idag till största delen projektfinansierade genom EU-fonden Asyl-migrations- och integrationsfonden. Lokalt finansieras delar av verksamheten genom att både kommuner och FINSAM-förbund stöttar med finansiering av samordnartjänster. Det börjar också växa fram andra former av finansieringsmöjligheter som ex. Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP). Vi befinner oss i en process där vi tillsammans med våra kommuner undersöker denna typ av partnerskap för att stärka samverkan och säkerställa en långsiktig finansiering.

Vad ser ni som avgörande i RådRums utveckling?
Att man i första projektfasen 2013 tog sig tiden att utveckla metoden, ha fokusgrupper och målgruppsdeltagande i utvecklingen av metoden. Det gjorde att grundanalysen och grundidén, som alltså bottnar i ett verkligt behov, är så pass robust att den fortfarande i stort är den samma.

Vilka svårigheter finns med att driva verksamheten?
Det är en utmaning att arbeta med frivilliga. Många vill gärna vara med och engagera sig men samtidigt så pågår livet och många som får jobb, studier eller andra förändrade livssituationer kan inte fortsätta sitt engagemang. En utmaning är att över tid behålla de frivilliga som engagerar sig och att hitta nya.

RadRum_litenEkonomi och långsiktighet är en annan utmaning som vi också ständigt kämpar med. Vårt mål är att bygga en permanent verksamhet men än så länge är den som sagt projektfinansierad till stora delar.

En annan utmaning är den snabba samhällsförändringen, och då kanske främst den förändrade migrationspolitiken som gjort att behovet av RådRum är större än nånsin. Samtidigt blir de frågor som våra rådgivningar möter och de ärenden som är kopplade till asyl och/eller anhöriginvandring allt mer komplexa. Många av de som är nya i Sverige lever under väldigt tuffa förhållanden. Vi gör allt för att möta dessa individers behov, men det räcker inte, fler aktörer måste engagera sig.

Vad tror ni RådRum har för betydelse för era besökare?
Vi vet att många besökare får ett konkret stöd från RådRum. Många kommer tillbaka till verksamheten varje vecka eller då och då. Även de av våra rådgivare som är nya i Sverige upplever att engagemanget i RådRum har flera positiva konsekvenser på ett personligt plan då de både får utrymme för språkträning och en större förståelse för det svenska samhället – erfarenheter som sammantaget bland annat ökar deras chanser på den svenska arbetsmarknaden.

Hur ser ni på framtiden och var är ni om 5 år?
Förhoppningen är att vi under denna projektperiod har kommit så långt i metodutvecklingen och etableringen lokalt så att vi i ett nästa steg kan undvika behovet av projektmedel.

Om 5 år ser landets kommuner värdet av RådRum och vi har tecknat IOP med ett antal kommuner, ingått i andra överenskommelser, och/eller utvecklat andra samarbeten som säkrar att verksamhetens framtid. Om 5 år har vi skalat upp vår verksamhet och vi finns på många många fler platser.

Vad har ni lärt er längs vägen?
Vikten av att skapa det tillsammans med målgruppen. Att från början ha haft ett tydligt koncept av delägarskap och gemensam utveckling. Att det tar tid och måste få ta tid. Det tog oss ett år i Kristianstad innan verksamheten hade etablerat sig och både besökare och fler frivilliga hittade dit.

Ett tips till andra som ska göra något liknande?
Att engagera målgrupp från början och sen under fortsatt utveckling. Det kan vara så att man identifierat behovet men att något i genomförandet ändå gör att man missar målet.

Finns det andra liknande motsvarigheter?
Det sker många frivilliga initiativ i syfte att stötta personer som är nya i Sverige. Det finns också många situationer där SFI-lärare, språkfika etc. fungerar som rådgivning då deltagarna tar med sig sina frågor dit. Däremot har vi inte stött på ett initiativ som vårt, där metodiken för vår behovsbaserade rådgivning, utvecklas i samhandling med målgruppen.

Vad är roligast?
Alla möten med engagerade frivilliga och alla besökare som nästan oavsett situation är tacksamma för den hjälp de får.

Vad behöver RådRum för att kunna utvecklas ytterligare?
Vi slits mellan att vara en generell rådgivning och en rådgivning som kan hjälpa i komplexa ärenden och i juridiska frågor. Vi skulle behöva få stöd och kontakt med riktiga experter inom områden som ex. migrations- och asylrätt. Vi får många frågor i dessa områden och hjälper utifrån bästa förmåga, men vi är samtidigt väldigt försiktiga för att inte ge fel råd. Verksamheter som ex. Rådgivningsbyrån och Röda Korset, som har denna expertis, är väldigt tungt belastade så de kan vara svårt att komma i kontakt med dem. Ett samarbete med en organisation som har den juridiska sakkunskapen, hade varit ett stort stöd för både våra rådgivare och besökare.